Scandlynx logo
SCANDLYNX
- det skandinaviska lodjurprosjektet
Norsk Svenska English
Søk

SCANDLYNX forskning

De senaste åren har SCANDLYNX bedrivit forskning inom 6 områden:

(I) ”Lodjur i gränsområdet”

– Oslo, Akershus och Østfold fylken, samt angränsande områden i Värmland

(II) ”Lodjur Østafjells”
– Buskerud, Telemark och Vestfold fylken

(III) ”Lodjur i norr”

– Troms och Finmarks flyken

(IV) ”Lodjur i renskötselområdet”
– Området i och runt Sarek nationalpark

(V) ”Lodjursprojektet i Bergslagen”
– Södra Bergslagen med Grimsö forskningsstation som centrum

(VI) ”Lodjur Götaland”
– Omfattar samtliga län i Götaland

 

 

SCANDLYNX’ viktigaste forskningsuppgifter:

1. Studier av lodjurens predation på tamren och får (område II, III & IV)

2. Konflikten runt populationsuppskattningar (område II, III, IV & VI)

3. Konkurrens om klövvilt (område I, II, V & VI)

4. Interaktioner mellan lodjur och järv (område III & IV)

5. Lodjurets spridning och kolonisering av Götaland (område VI)

6. Lodjurets populationsdynamik (alla områden)

7. Social organisation (område I, II & III)

 

1. Studier av lodjurens predation på tamren och får (område II, III & IV)

Projektet beräknar lodjurs predationstakt på ren och får i förhållande till utbredning och täthet av får, ren och alternativa bytesdjur. Vi studerar också lodjurens vandringar i landskapet i förhållande till utbredning och täthet av får, ren och alternativa bytesdjur. Denna kunskap kan bidra till utvecklingen av verktyg för att minska konflikten mellan tamdjursnäringar och rovdjur, samt till att förbättra förhållandena för frigående får och tamren. Dessutom kan dessa resultat användas för att kvalitetssäkra dagens nivåer på kompensation för rovdjursdödade får och renar

 

2. Konflikten runt populationsuppskattningar (område II, III, IV & VI)

I Norge och delar av Sverige beräknas antalet lodjursföryngringar med hjälp av så kallade ”avståndskriterier” som är baserade på hemområdesstorlek och rörelsemönster hos sändarförsedda lodjur.

Vi har som mål att samla in data angående rörelsemönster hos vuxna lodjur för att kunna kvalitetssäkra användningen av avståndskriterier. Det är mycket viktigt med korrekta populationsuppskattningar för att säkerställa ett uthålligt jakuttag och/eller beståndsreglering av den skandinaviska lodjurspopulationen. Dessutom provar vi olika alternativ till dagens snöbaserade metoder för lodjursinventering (område I), här använder vi så kallade ”hårfällor”, som samlar in hår från lodjuren, och kamerafällor.

 

3. Konkurrens om klövvilt (område I, II, V & VI)

Lodjurens påverkan på rådjuren varierar mycket mellan områden med olika tätheter av rådjur. Tillgången på alternativa bytesdjur, topografi och klimat påverkar också interaktionen mellan lodjuret och rådjuren.

Ett av huvudsyftena med lodjursstudierna i södra Skandinavien har varit att ta fram ny kunskap om lodjurens rörelsemönster och predationstakt på klövvilt. Data för överlevnad, reproduktion och utbredning för rådjur, hjort och får försedda med GPS-sändare i samma områden sätter detta i ett större sammanhang.

 

4. Interaktioner mellan lodjur och järv (område III & IV)

Det är välkänt att järven utnyttjar kadaver av ren som dödats av lodjur. Ett viktigt syfte med projektet i Sarek är att fastställa vilken betydelse lodjuret har för järven, och om järven har någon påverkan på lodjurets predationstakt.

Är det så att järvar jagar bort lodjur från renkadaver och därmed ökar lodjurens predationstakt på ren?

Hur stor betydelse har lodjursdödade renar för järven?

 

5. Lodjurets spridning och kolonisering av Götaland (område VI)

I Sverige ska lodjuren få sprida sig söderut (Götaland). Scandlynx studerar denna process genom att följa unga sändarförsedda djur som utvandrar samt genom att samla in DNA från lodjur som har etablerat sig i södra Sverige.

Målet med lodjursforskningen i Götaland är att göra en prognos för lodjurets återetablering i södra Sverige samt kvantifiera lodjurens effekt på rådjursstammarna i detta område. Denna studie inriktar sig på lodjurens predation, spridning och etablering, hemområdesnyttjande, samt demografi (reproduktion, dödlighet och tillväxttakt)  

 

6. Lodjurets populationsdynamik (alla områden)

Även om Scandlynx de senaste 15 åren har samlat in ett av de mest omfattande material som finns för stora, vilda kattdjur så har vi ännu inte full klarhet i den inbördes sampåverkan hos de olika faktorer som inverkar på lodjurets populationsdynamik.

Under kommande år ska vi fortsätta att samla in långtidsdata på reproduktion och överlevnad i olika områden. Vi ska undersöka hur de olika förvaltningsmetoderna i Norge och Sverige påverkar lodjurets demografi. Vi kommer även att utveckla beskattningsmodeller som kan hjälpa förvaltningen att fastställa framtida jaktuttag av lodjur.

 

7. Social organisation (område I, II & III)

Vi har tydligt visat att lodjuret är revirhävdande. Vi ska komplettera denna kunskap med genetiska studier av faderskap för lodjursungar och studier för att se om en begränsad utvandring hos honungar skapar så kallade syskonkluster (eng. kin-clusters).

 

 

 

 

SCANDLYNX studieområden

Logos